Idag har jag diskat
Jag tror att många som lever med depression kan känna igen sig i att man inte har någon ork eller motivation och just nu har jag extremt lite av det. Sonny har börjat jobba och jag som har svårt för plötsliga förändringar har det lite jobbigt nu, hur glad och stolt jag än är.
En vanlig dag så åker Sonny oftast hemifrån vid 15 och är hemma runt 23. Under de timmarna han är borta så ligger min fokus bara på Liam (det finns ingen ork till något annat för det mesta). Vi leker, jag gör middag, Liam vilar någon timme, kanske får han ett bad och sen runt 19-20-21 är det sovdags för lilleman. När han äntligen somnat så ligger jag oftast framför tvn och glor, utmattad efter Liams trotsiga beteende. Men så länge han är lycklig (bortsett från ilskan när han inte får som han vill) så kan jag känna att jag gjort ett bra jobb den dagen ändå.
Men idag klappar jag mig själv på axeln för jag tog hand om disken. Medan Liam åt middag så plockade jag undan i hela köket. Och även om flera miljoner andra tog hand om sin disk idag som om ingenting tänker jag vara stolt, för att för mig som lever med en depression så var det en stor grej.
